fredag 14 januari 2011

En bit på vägen..

 Ja då menar jag med både virkning och inför flytten. Jag har nog gått igenom alla mina grejor och bestämt vart dom ska ta vägen, till sopor, stugan, stugvinden, lägenheten eller lägenhetsförrådet.
Med virkningen går det också bra jag har virkat ihop rutor till en kuddsida för att se hur det blir. Målet är att ha minst en kudde helt klar till sista helgen i januari, för då ska jag åka och hälsa på barnbarnet med familj. Det går ju bra att virka och lyssna på talbok men inte titta på TV så därför ska jag börja sticka en tröja till mej. Jag besökte min stickande svägerska i söndags för att prata stickning några timmar och kom hem med garn till en tröja.

Veckan har varit både intensiv och dyr. I måndags var jag flera ärenden på stan och sedan skrev jag på lägenhetskontraktet. Tisdag och onsdag natt jobbade jag. Besökte frissan, äntligen, innan jag började på onsdag. Torsdag var jag hos min optiker och måste ha nya glasögon för dyra pengar. Nu när man börjar bli gammal går närsyntheten tillbaka och glasögonen är för starka. Köpte också en mobiltelefon för första gången. Alla mina tidigare har jag tagit över barnens gamla. Fortsatte shoppandet med att impulsköpa två skjortor en röd och en blå. Jag köpte också en liten resväska för jag gillar inte den jag har och använder den därför inte. Om den jag köpte sa expediten att jag kunde ha med i kabinen om jag flög Ryanair. Jag sa att jag kommer aldrig att flyga med dom och helst inte med någon annan heller, jag ska ha min på tåget.

1 kommentar:

Siv sa...

Du behöver inte rensa lika tufft som jag! Ni har ju stugan också.
Det blir utrensat grejer, när flyttlådorna packas upp i lägenheten också. Och ändå får jag pussla för att få till det bra. Det finns bara en klädkammare med ett linneskåp i. Inga garderober i sovrummen....Inte så många köksskåp och ingen tvättstuga man kan gömma saker i. Visserligen har vi tvättmaskin och torktumlare i badrummet, men där kan man inte gömma så mycket. För oss känns det riktigt bra med flytten. Hoppas att ni också kommer att känna så.
Siv